Roligaste svenska timmen vi hade idag på länge. Janne är chill och vi får gå lite när vi vill i princip. snackade fördomar och han berättade att han hade fördomar mot ungdomar. haha!!
hade bara 3 timmar som tur var annars skulle jag somnat, fastän jag sov 9 timmar i natt =/ Trött hela tiden känns det som och inte blir det bättre fastän jag sover.
Ted Gärdestad kom på tal i min familj just och han tog ju självmord i rätt tidig ålder och han var manodepressiv.
så känner jag mig också i en mindre skala. ena stunden är det på topp och jag är glad och allt känns som att det inte kunde vara bättre, jag är helt enkelt nöjd.
Sen mitt iallt kan jag bli helt deprimerad och ledsen, ibland även utan att känna någon anledning till det och allt känns bara jobbigt.
Man kan gömma sig bakom fasaden, men inte hur länge som helst. I dag på träningen var exempel på det. sade ingenting, kände ingenting och min tränare förstod ingenting, stackarn.
Får se hur det blir i morgon, förhoppningsvis är jag på gott humör och simmar mina 200: ingar bra och är nöjd fastän jag inte tränat på 2 veckor när jag varit sjuk och är det fortfarande. Men som det känns nu är det inte heelt hopplöst iaf.
3 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar